Datasvammel

Patrik Wallströms blog

Lite fler Creeper-uppdateringar

Jag har under sommaren fått en del IP-adressuppdateringar och grävt en del själv. Idag tog jag mig dock tid att verifiera och söka efter en hel del IP-adresser. Dessutom tittade jag närmare på själva Creeperbildsprogrammet, och upptäckte att jag inte satte några cache-parametrar på bilden. Så nu har jag fixat lite så att webbläsare inte ska cachea bilden, vilket borde innebära lite fler träffar. Så här följer dagens uppdateringar.

+ Ingen cachening på creeper/image!
+ 195.67.26.48 - 195.67.26.51           Rikspolisstyrelsen
+ 195.67.45.136 - 195.67.45.143         Rikspolisstyrelsen
+ 195.198.83.24 - 195.198.83.31         Rikspolisstyrelsen
+ 194.17.50.88 - 194.17.50.95           Rikspolisstyrelsen
+ 62.65.85.16 - 62.65.85.31             Försvarsmakten LedTek Linköping
+ 194.16.218.60 - 194.16.218.63         Försvarsmakten
+ 194.18.111.24 - 194.18.111.27         Försvarsmakten
+ 194.103.14.0 - 194.103.15.255         Fortifikationsverket
~ 192.165.31.0 - 192.165.31.255         KBM > MSB
- 194.16.110.0 - 194.16.110.255         Krisberedskapsmyndigheten
+ 195.198.122.144 - 195.198.122.159     Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB
+ 195.198.201.208 - 195.198.201.215     Riksdagen
+ 195.67.88.208 - 195.67.88.223         Riksdagen
+ 212.247.200.64 - 212.247.200.95       Sveriges Riksbank
+ 62.119.24.8 - 62.119.24.15            FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut
+ 62.119.134.8 - 62.119.134.15          FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut
+ 192.36.25.0 - 192.36.25.255           Boverket
+ 192.121.238.0 - 192.121.238.255       Patent och Registreringsverket
+ 194.14.184.0 - 194.14.186.255         Bolagsverket
+ 62.119.150.16 - 62.119.150.31         Skolinspektionen
+ 192.36.5.0 - 192.36.5.255             Riksrevisionen
+ 62.95.35.0 - 62.95.35.31              Lotteriinspektionen
+ 192.121.89.0 - 192.121.89.255         Kemikalieinspektionen
+ 195.67.83.80 - 195.67.83.95           Svenska Institutet
- 194.218.101.0 - 194.218.101.255       Polishögskolan
+ 130.242.25.0 - 130.242.25.255         Riksdagsförvaltningen
+ 195.67.14.64 - 195.67.14.127          Riksdagens Förvaltningskontor
+ 192.165.173.0 - 192.165.173.255       Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB
+ 192.36.96.0 - 192.36.96.255           Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB
+ 193.182.184.0 - 193.182.184.255       Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB
+ 193.182.190.0 - 193.182.190.255       Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB
+ 195.5.185.0 - 195.5.185.255           Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB

Ersättare till "planet planet"

Jag har länge letat efter en ersättare till programvaran Planet, då det känns som om den börjar bli lite väl begränsad till vad jag eventuellt vill göra framöver med Gnuheter. Sedan över ett år tillbaka så har jag experimenterat lite med att köra Wordpress som “planet”-mjukvara, med tillägget Feedwordpress. Det funkar hyggligt, och den är ungefär lika lättadministrerad som Planet (webb vs CLI).

Igår kväll satte jag mig ner och gjorde ett riktigt Wordpress-tema för Planet Gnuheter, så att alla kan känna igen sig. Inte exakt likadant ännu, men jag jobbar på det. Det var väldigt lätt att skapa ett Wordpress-tema. Några features utöver gamla Planet är att Wordpress sparar all historik. Detta innebär att man kan söka i gamla inlägg, och även presentera historik på olika sätt. Jag har inte gjort funktionalitet för annat än sök ännu. Men jag kan släppa mitt SVN-repo för temat snart, så kan ni som är intresserade hacka vidare. Temat i övrigt kan säkert behöva en uppfräschning. Jag är ju ingen CSS-guru direkt.

Vad tycker ni? Titta på Wordpress-sajten: Planet Gnuheter

Att smyga in funktioner

En enda liten skillnad i en uppgradering från PHP 5.3.0 till 5.3.1 gjorde att Creeper inte längre fungerade. Jag fick ett meddelande om att Creeper inte längre visade några resultat, och det tog en stund att komma på vad felet var, och varför det hade uppstått.

De finurliga människorna bakom PHP tycker att det är en bra idé att föra in nya reserverade ord lite då och då. I Creeper har (numera hade) jag en funktion som heter getHostname som hämtade hostnamn-delen av HTTP-referern som jag vidarebehandlar. Om man lusläser changeloggen för PHP release 5.3.1 hittar man denna obetydliga rad:

Added gethostname() to return the current system host name. (Ilia)

Maken till featurecreep har jag sällan skådat. Kan man inte hålla sig till major-releaser innan man inför sådana här galenskaper? Hur gör folk för att hålla sina PHP-applikationer stabila över tid, när marken under dem gungar så här?

Fåniga disclaimers

Från Ben Goldacre:

READ CAREFULLY. By reading this email, you agree, on behalf of your employer, to release me from all obligations and waivers arising from any and all NON-NEGOTIATED agreements, licenses, terms-of-service, shrinkwrap, clickwrap, browsewrap, confidentiality, non-disclosure, non-compete and acceptable use policies (“BOGUS AGREEMENTS”) that I have entered into with your employer, its partners, licensors, agents and assigns, in perpetuity, without prejudice to my ongoing rights and privileges. You further represent that you have the authority to release me from any BOGUS AGREEMENTS on behalf of your employer. If you are anything other than a friend or an institutional professional colleague and you are writing to me about Bad Science stuff then it is reasonable to assume that I might quote our discussion in my writing, usually anonymously.

Lathet och OpenID

Jag ville ha en OpenID-inloggning. En egen. Detta har dröjt ett tag, eftersom jag inte har orkat leta efter vettiga implementationer av en OpenID-server. Och så har naturligtvis andra saker prioriterats.

Men idag fick jag ork att leta lite efter om det fanns några genvägar. Och jag ville inte använda lösenord, utan hellre klient-certifikat från cacert.org. Så vid en snabb sökning så hittade jag tjänsten certifi.ca som just enbart är en OpenID-provider för folk med cacert. Prima. Men jag ville ju inte egentligen knyta upp mig mot deras tjänst, utan ta höjd för att köra på egen hand framöver. Så vad jag gjorde var att skaffa konto hos certifi.ca, och sedan så la jag till följande på min blipp.com-domän:

<link rel="openid.server" href="http://certifi.ca/_serve" />
<link rel="openid.delegate" href="http://certifi.ca/pawal" />

Det innebär att jag numera kan använda blipp.com som ett OpenID, men styra själv vilken OpenID-provider jag vill använda. Och jag har testat detta mot lite allt möjligt, bland annat slashdot.org och dopplr.com. Båda dessa tjänster stöder dessutom att man i efterhand kan knyta sitt OpenID mot sitt befintliga konto.

Nostalgi-varning

Jag grävde lite i mina arkiv, och hittade detta lilla citatklipp från sommaren 1994. Den borde vara lika klassisk som Ines Uusmans Internet-fluga. Det är Kerstin Hallert som intervjuar Anitha Bondestam, dåvarande generaldirektör för Datainspektionen. Förutom nedanstående har jag förträngt helt vad artikeln i övrigt handlade om.

                När vi skiljs uppmanar hon mig att aldrig
                någonsin köpa ett modem till barn.
                - Ungarna vill bara ta sig in i andra
                datasystem. Vi ska inte uppmuntra hackers.
                Tro mig, det är vad modemem står för.
                Eller som vi säger på datainspektionen:
                Köper du modem skaffar du problem.

Kalla mig inte bloggare

Jag vägrar att sorteras in i samlingsnamnet “bloggare”. Det finns ett antal anledningar. Den främsta är dock att det faktum att jag ibland skriver ett blogginlägg definierar inte mig som bloggare. Precis som att jag ibland springer till tunnelbanan inte gör mig till en löpare. En annan enklare anledning till att jag motsätter mig begreppet bloggare är att man lätt klumpas ihop till någon sorts aktivist mot gammelmedia, eller vad som råkar vara på tapeten just den här veckan. Jag har publicerat mig själv på nätet sedan 1994 eller något åt det hållet - formatet har dock varierat. Först var det förmodligen i nyhetsgrupper och e-postlistor, därefter HTML. Just nu råkar det vara i bloggformatet, dvs en Wordpress som råkar ha kommentarer påslagna och RSS/Atom-flöden. Det faktum att jag ibland bloggar gör inte att jag tror att jag har nån slags makt heller. Trots det har faktiskt några av mina blogginlägg gjort avtryck i svensk gammelmedia.

Jag har precis läst igenom Alex Schulmans essä i DN. Den handlar om att Alex inte tycker att bloggarna sätter agendan för gammelmedia. Och visst är det så. Men det är svårt att undvika det faktum att bloggare (som i folk som bloggar sina åsikter) faktiskt gör sig påminda även i gammelmedia i allt större omfattning.

Schulman sammanfattar sin drapa med att alla bloggare är unga modebloggande tjejer. Oroligt jag vände mig genast till min Google Reader för att dubbelkolla att de 426(!) bloggar jag följer inte är fyllda med modefoton. Nä, puh, det var det vanliga innehållet fortfarande. En stor bunt musikbloggar (vem läser musikrecensioner i tidningen längre!?), massor av teknik och internetbloggar, bloggar om säkerhet, nätverk, programmering, fotografering, open source och upphovsrätt, arkitektur och en mängd andra spännande ämnen. Allt skrivet på engelska, tyska och svenska.

Schulman driver tesen att det bara är fem procent av Sveriges befolkning som läser bloggar. Det är möjligt att det är så. Eller så är det bara fem procent som är medvetna om att det är bloggar de läser. Vidare undrar jag vilka dessa fem procent är. Är det möjligtvis väldigt många av dessa är det man förr i tiden kallade intellektuella? Om det är så är det självklart att (det förhatliga ordet) bloggosfären (intellektuellosfären, debattörer, mediafolk, …) är en maktfaktor. Om jag vore driven till att försöka förlöjliga gammelmedia skulle jag sätta mig ner några veckor och rejält titta på krönike-formatet. Ni vet, de där långa spalterna som gammelmedia försöker få någon stackars skribent att för under tusenlappen skriva något snabbt och relevant. Så mycket varmluft som finns där vore det komiskt att kalla krönikörer för en maktfaktor också. Emellertid finns det alltid undantag, både där och bland bloggare. Men att förlöjliga en hel grupp på det sätt Alex gör är väldigt märkligt.

Sedan vill också Schulman få det att framstå som att det främsta skälet till att gammelmedia (under benämningen chefredaktörer) bryr sig om ny teknik är att de annars skulle framstå som de gammelmedia de i grunden är. Sorry Alex, den främsta anledningen är att gammelmedia tappar läsare på papper. Och utvecklar de inte tekniken och dialogen med läsarna så kommer de att fortsätta tappa sina läsare. Det är ingen slump att företaget Twingly blivit insläppta på så gott som alla svenska gammelmedia-sajter för att öppna upp för bloggare - och anledningen är inte att chefredaktörerna är teknikfientliga.

De traditionella medierna trippar på tå runt bloggosfären. De lägger sig på rygg och visar strupen. I rädsla för att stöta sig säger ingen sanningen – att den svenska bloggosfären både är rakt igenom ointressant och fullständigt betydelselös.

Ja, hur bemöter man det? Tur att man har Alex som sanningssägare. För en tusenlapp är det väl också den här typen av sanningar man får.

Trafiken ökar igen

När Ipred-lagen trädde i kraft den 1:a april i år minskade plötsligt Internet-trafiken i Sverige (mätt på knutpunkter drivna av Netnod) betänkligt. Jag tittade på grafen nu igen och noterar att trafiken ökar stadigt. Vi får väl kanske se en normal kortare nedgång under semestermånaderna - men trenden är ju tydlig. Ipred har inte givit något vidare genomslag riktigt ännu.

Graferna hittar du hos Netnod.

Två år Creeper-statistik

Jag kom precis på att Creeper varit i drift lite i över två år. Mycket har hänt sedan dess. Men jag tänkte bara kort avrapportera lite av den enklare statistik jag samlat ihop, framtaget för att visa att det ändå finns en liten tillväxt.

Den första bilden visar det antalet totala träffar som Creeper samlat ihop. Här visar dock trenden att tillväxten sakta avtar. Det kanske trots allt finns ett begränsat antal anställda på de olika myndigheterna och partierna som surfar runt på bloggar. Men å andra sidan skulle man ju kunna misstänka att intresset för att läsa bloggar vore ökande.

Nästa graf nedan visar dock tydligt att intresset för att använda Creeper är stort hos bloggare och andra webbtjänster. Antalet användare fortsätter att öka. Denna graf visar helt enkelt antalet referenser till Creeper som Creeper ser (med mindre statistiska justeringar).

Antalet myndigheter som får träffar är ganska stabilt, med mindre lyft då jag faktiskt lägger till nya IP-adresser då och då till tjänsten. Detta visar denna graf ganska bra:

Den sista grafen visar enkelt bara hur många olika IP-adresser jag totalt ser över tiden. Denna siffra beror både på om jag lagt till nya IP-adresser till Creeper, men även nätkonfigurationsfrågor hos myndigheterna. Oftast har man en eller ett par gateways ut på Internet, och dessa ändras och flyttas med tiden. Man lägger också till nya IP-adresser inom de olika organisationerna med tiden.

Så sammantaget kan man väl säga att trafiken sakta ökar. Men du som läser det här får gärna hjälpa till att öka övervakningen av myndigheter ytterligare. Hur du gör kan du läsa på den lilla hjälptexten.