Musik

Tänkte prova Soundcloud

Jag har provat Soundcloud ett tag. Men jag har aldrig lekt med deras inbäddade spelare. Så nu provar jag det. Och det tycks ju funka. Men kanske inte om innehållet syndikeras till andra tjänster, vi får se. Prova gärna mina andra gamla låtar här. Det ligger en del annat runt nätet och skräpar också. (Och så har jag bytt tema på min Wordpress.)

Synthnörden i mig tittar fram igen

Expanding Records har släppt en ny skiva med Benge. Det är en konceptskiva som täcker 20 synthar under 20 år på 20 olika spår. Därav också skivans namn, Twenty Systems. Ljudnörderi på hög nivå. Tillvågagånssättet är närmast akademiskt, och Benge framhäver de olika syntharnas karaktäristik på ett ganska lågmält sätt. Musiken blir tjugo olika ambienta stycken av förhållandevis olika karaktär. Som tur är försöker han inte ge sig på att försöka emulera de 20 årens musikutveckling.

Dom Dummaste

Mina goda vänner, bandet Dom Dummaste, har blivit med blogg. De fyller 30 nästa år, och man kan få kalla dem gubbar om man vill.

Error in Bassdrum '92

Under några väldigt varma vårdagar 1992 så fullbordade jag och min vän Ronnie ett års musikprojekt under namnet Reglage. Titeln på vår finfina demotape blev Error in Bassdrum ‘92. Inspirerade av raves och musik som Kraftwerk, 808 State och okända 12:or samt Raymond Scott så gjorde vi vansinniga musikexperiment på all märklig utrustning vi kunde komma över, men främst datorer såsom Commodore 64 och Amiga. Den finaste synthen i samlingen var naturligtvis en Yamaha TG77.

Amerikansk bredbandsskatt

Det verkar som om Sverige inte har ensamrätt på folk som tycker att en bredbandsskatt för att rädda (eller åtminstone hålla under konstgjord andning) musik- och filmindustrin är en bra idé. USA har en egen variant av Roger Wallis, nämligen Jim Griffin. Idén är exakt samma som den som Wallis föreslår: Griffin’s idea is to collect a fee from internet service providers – something like $5 per user per month – and put it into a pool that would be used to compensate songwriters, performers, publishers and music labels.

Musikjournalistikens förfall

Jag vet inte, men åtminstone jag får ett lätt illamående när jag läser dagspressens artiklar om musikindustrins eventuella förfall eller framgångar. Ena stunden klarar de inte av att ta fram nya artister, och andra stunden använder de nya trick som dokusåpor. Branschföretagen får fritt utrymme att marknadsföra nya artister genom att få dem att framstå som att artisten klarat sig helt utan marknadsföring, artisten har nämligen blivit känd genom att finnas på Internet (eller MySpace som det heter).

Endast kommersiell musik är intressant för Bodström

Bodström uttalar sig idag om hur regeringen vill uppmuntra laglig nedladdning av musik. Till Ekot säger Bodström, “Jag tror att man ska utveckla den här marknaden och att man ska främja folk att laddar ner fast det ska ske lagligt och man ska betala till de artister och författare som har rätt att få betalt som alla andra”. Jag anser till skillnad från Bodström att man ska uppmuntra artister att publicera musik under licenser som t.

FreeDB.org ett minne blott?

FreeDB.org har i åratal varit den källa man använt för att automatiskt hämta låttitlar till de CD-skivor man rippat och stoppat in i sin privata MP3-jukebox. FreeDB skapades som en motreaktion till att Gracenote gjorde den tidigare databasen proprietär, och dessutom krävde licenspengar för de applikationer som använde sig av deras tjänst. Sedan dess har FreeDB varit det främsta valet för de som utvecklar fria applikationer. Det Gracenote gjorde för alla dessa år sedan var ju väldigt fult, eftersom databasen byggts på av de mängder av entusiaster som i de fall datat för skivan saknats, fyllt på med information.

Dataplex på Sónar

Jag har bokat in mig på en resa till den katalanska Sónar-festivalen som hålls i mitten av juni. Först idag upptäckte jag dock att årets upptäckt (av mig), artisten Ryoji Ikeda, ska framföra sin Dataplex på festivalens sista dag. Dataplex är en av de skivor som tillhör den genre där man inte vet om det är musik som spelas eller om det är en serverhall som tillhör stadiet väldigt trasigt. Det finns många anektoder på nätet om folk som lyssnat på skivan där folk oroligt rusat in och frågat vad det är som händer.

1,2 petabyte

1,2 petabyte är jättemycket lagringsutrymme. För att förstå hur mycket det är kan man säga att det är 134217728 DVD-skivor, ungefär. Betydligt många fler mp3-filer. Även om uppfinnaren Michael Thomas är helt ute och cyklar kan vi räkna med att lagringsutrymmet kommer att mångdubblas framöver. Det krävs inte mycket fantasi för att inse hur mycket man kan lagra då. En populär tanke är att man kan samla ihop all musik som någonsin spelats in och lagra på en enda skiva.

PlaysForSure vadå?

Med kampanjen och märkningen PlaysForSure försöker Microsoft sälja in … öh, nånting… DRM? Invagga köpare av digital musik och produkter att de kan spela sin musik? Nånting sånt. På webbsidan som försöker beskriva konceptet förklarar de att man man ser logon överallt kan man vara säker på att kunna spela sin musik. Men … steg ett är att ladda hem Windows Media Player 10. Varför då? Visstja, Microsoft försöker precis som Apple att pusha sina egna produkter.

Edirol R-09

Under NAMM som nyligen avslutats, en amerikansk mässa för musikprodukter, presenterade Edirol en enligt mig, kalaspryl, nämligen sin R-09. Den är till skillnad från iPod som bara spelar upp musik, en inspelningsapparat, men vad det verkar, en hyfsad inbyggd stereomikrofon. Utöver detta sägs den även ha fantommatning om man vill använda sig av riktigt vettiga mikrofoner, men detta faktum saknas tyvärr från Edirols egna webbsida om R-09. Dessutom klarar R-09 av att spela in i 48Khz i 24 bitars kvalitet, som okomprimerade WAV-filer.

Buddha i en liten ask

Idag låg det ett litet paket innanför dörren. Mina buddhamaskiner! Den kinesiska ingenjörskonsten har nått nya höjder. Två batterier och en plastlåda inuti en liten pappkartong. Packa upp, stoppa i batterierna och slå på ljudet. Med en liten knapp byter man ljud. Man blir ju lite sugen på att köra flera samtidigt, och kanske ha i fickorna när man går omkring. Det är väldigt kul att det är en liten högtalare som bara låter.

Mer CPU-kraft tack

Jag har suttit och lekt en hel del med Bassline Pro från AudioRealism. Den kan låta helt fantastiskt analogt och fint. Men AudioRealism verkar ha gjort ett litet avsteg från sin tidigare produkt Bass Line som mer rakt av var en 303-klon. De tunga pads som finns bland de förprogrammerade ljuden drar en hel del CPU, och man undrar lite om de inte har optimerat sin kod väl, eller om Bassline Pro verkligen behöver så mycket CPU för att tugga igenom ljudkonfigurationen.

Ljudglädje

Nu har jag precis suttit en halvtimme och lyssnat på ett reverb. Det är sällan jag blir så glad som när någon har gjort något riktigt bra med ljudbearbetning. Ett bra reverb har jag saknat länge. Sonic Flavours har lyckats riktigt bra med sin R66. Extra kul är att den får helt rätt typ av missljud när man ändrar parametervärden i farten. Det kan nog bli lite extra kul ljud framöver.

Buddhamaskiner

Jag beställde två Budda Machine igår från Boomkat. Intressant koncept. Det sägs att Brian Eno beställt åtta stycken. Musik i en låda med högtalare och ljudutgång. När jag arbetade för det insomnade nätmusikföretaget Sonox så funderade jag mycket på att sälja färdiga produkter med inbyggd musik. Tanken slog mig dock inte att artisterna själva skulle producera dem som små konstverk. Marc Weidenbaum har intervjuat ena halvan av duon FM3 som står bakom buddhamaskinen.

Första Squeezebox-hacket

Det tog inte så lång tid innan jag gjorde mitt första hack till Squeezeboxen. För att kunna lyssna på Real Audio- och WMA-strömmar på Squeezeboxen så finns det en plugin som heter AlienBBC. Det är inte helt lätt att komma in helt färsk och lista ut att Alienstream och AlienBBC är helt olika saker, och den ena är helt föråldrad, och dels är det svårt att veta vilken programvara AlienBBC helst av allt vill köra för att fungera optimalt.

Äntligen en Squeezebox

I lördags fick jag äntligen den Squeezebox jag beställde från Jens of Sweden i mitten av november. Mycket trevlig musikspelare. Det tog längre att packa upp den och sätta in alla kablar än att konfigurera den och få den att spela upp en trudelutt. Upptäckte också tjusningen med podcasts. Det tar väl en liten stund kanske för Rasmus att fixa riktiga OPML-feedar från podradio.nu kanske, men så länge kör jag mina egna OPML-källor.

En musikalisk resa

På skivan Makalösa Manickar gjorde Michael B. Tretow under namnet The Bloody Busters ett potpurri med namnet En musikalisk resa. Detta var första associationen jag gjorde när jag snubblade över sajten Sound Transit där man kan boka sin egna musikaliska resa. Jag lyssnade precis på resan Wien-Helsingfors, som gick via Delhi, Frankfurt och Casablanca. Det kändes inte alls lika jobbigt som att behöva resan den rutten på riktigt. Fast jag ångrade nu att jag inte bokade in den svenska orten Vreta på vägen, kanske nästa gång.

VIC-20 är en stendöd plattform

Det är bara att inse, en VIC-20 har idag ingen marknadspotential. Men, det hindrar inte folk från att använda plattformen. I den ytterst glamorösa musiktävlingen VIC-TRACKER COMPO 2005 har det inkommit två stycken bidrag, och det är dags att rösta på vem som är bäst i år. Nu kanske det är så att man inte har en VIC-20 att spela musiken på det sätt som den bör ljuda, men det finns emulatorer som är tillräckligt bra.

De:Bug och Web 2.0

Där damp senaste numret av De:Bug ner i brevlådan. Framsidan är täckt av Web2.0. Inte helt oväntat kanske. Dessutom har de en recension av “Shaping Things” av Bruce Sterling, som jag precis avslutat. Några uppslag senare recenserar de Detroit Electronic Quarterly, en tidning jag blev väldigt sugen på att läsa. En snabbläsning av musikrecensionerna ger att de även i detta nummer hyllar en massa svenska artister, Hugg & Pepp, Skugge & Stavöstrand, John Dahlbäck, och till och med Janos omnämns under ett av sina alias.

En rövare

I mitten av november tog jag en rövare. Efter många funderingar på hur jag skulle få tag på en Squeezebox 3 från Slim Devices upptäckte jag att Jens of Sweden saluförde dem för en inte helt orimlig påse pengar. Detta var mitt på dagen den 16:e november, och den skulle finnas för leverans den 18:e. Dagarna gick, och jag tittade deras webbsida igen och upptäckte att den numera skulle finnas i lager den 29:e.